Läs mer i dokumentet "Två år efter olyckan"
En liten blogg om barnens olycka och det som följer i dess spår.Tacksamhet över det jag har för en vet aldrig vad som väntar härnäst, "Carpe punctum - Fånga ögonblicket".
När olyckan är framme...
28 maj 2010
Det har nu gått drygt två år efter olyckan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Underbart att dina killar sitter där och ser så gulliga ut. Det måste värma gott i hjärtat och jag förstår dig att du tänker på olyckan...det skulle jag med göra.
SvaraRaderaJag har aldrig tagit bromsar...tål dom inte...höll på att dö. Jag har haft sjukdomen väldigt länge utan att veta...kanske som tur är.
Ha en underbar helg!
Varm kram