Monicas blogg

Kursändring igen

2011-12-08T21:51:00.002+01:00

Kort sagt så är det lite mer runt i kring en vissa perioder än andra. Inte bara adventsstök och lussebullsbak utan också min sjukdom. Många tankar och funderingar har det varit. Att ha en aktiv inflammation vet vi ju vad det kan betyda för oss med MS. Skov är ordet. Peppar, peppar har jag inte märkt något av det utan det var ju som sagt den "årliga besiktningen" som skvallrade om det.

Byte av behandling blev det. Visst finns det risker med biverkningar med denna medicin också men jag ligger bra till från start för att slippa den värsta av dem i alla fall. Jag har hört mycket positivt om detta och får hoppas då helt enkelt att det kommer att infrias. Enkelt och enkelt men jag slipper alla dessa sprutor (som envist inte ville fungera riktigt) - jippie! Behandlingen kommer dessutom att ske en gång i månaden via dropp. Siktet framåt och vem vet det kan ju bli riktigt riktigt bra.

Adventstid nalkas

2011-11-16T19:25:00.005+01:00

Barnen väntar, trampar och konstaterar krast att förra året var det ju snö redan. De mornar som varit vita av rimfrost utbrister de med glädje "Mamma äntligen lite snö" hmm inte riktigt ellerhur. November likväl och snart är det första advent. Nu nalkas en tid med pyssel, pepparkaksbak och mys. December närmar sig raskt och hur var det nu skulle du vara tomte eller lussegosse i år? Vad ska vi göra för julgodis? Har alla önskelistor nått tomten? "Mamma du vet väl att tomten.." Schhh vi säger inget mer nu. Ta det lugnt för allt ordnar sig till slut och så till sist var rädd om varandra.

De val vi gör i livet

2011-10-08T20:07:00.007+02:00

För ett litet tag sen läste jag ut boken Rosornas arv skriven av Leila Meacham. Det är en kärleksroman som spänner över 1900-talet och tre generationer texasbor. Den innehåller passion, ödesdigra beslut och förluster. Kärlek och smärta. Boken får en också att inse att genom livet möter vi flera gånger situationer som tvingar oss att göra ett val.

Med förhoppning att det val vi just gjort ska vara det bästa går vi sedan vidare. Ingen kan förutse framtiden och visst är det väl så att ibland påverkar våra val i allra högsta grad hur det senare kommer att se ut. Läs gärna boken. Bra skriven. Fin!

Jag hade det på känn...

2011-09-22T20:19:00.003+02:00

Det är inte alltid roligt att ha rätt. Men inte särskilt svårgissat heller. Förr eller senare skulle den komma. Den där nya lilla lilla förändringen. Kan det bero på året som varit? Ett år med medicinbyte och annat som följt med det. Kan det kanske bero på att det faktiskt gått några år nu? Jag har klarat mig bra i flera år. Den årliga MR kontrollen har inte visat något nytt tills nu.

Troligen ingen fara. Tankarna gör en mer illa. Vad kan det innebära? Måste jag byta behandling igen? Oavsett vad de två bromsmedicinerna gjort eller inte gjort så har de båda hjälp mig med tröttheten. Hållit sjukdomen i schack. Som alla mediciner så finns det ibland en baksida. Men ändå... i år blev det inget brev. Istället ett samtal och jag är kallad...

Jag stannar upp ett ögonblick

2011-09-19T21:35:00.005+02:00

Kom och tänka på att det var ett bra tag sedan jag åt smågodis. Men nu i helgen som var blev det just lördagsgodis. Mmmm så gott! Är på bra humör och barnen har fått utstå mammas lite knasiga gosmys kram ikväll. Goa mysiga barn måste man ju bara krama. Mitt i allt elände i samhället, senast på Aftonbladets sida, känns det extra viktigt att ta vara på tillfällen som ges. Mera kärlek!

Jag blir så fruktansvärt upprörd!!!

2011-09-16T21:42:00.012+02:00

Läser i Norrtelje tidning i onsdags om Håsta kommunala förskola i Rimbo som av Arbetsmiljöverket fått ett föreläggande gällande brister i köksventilation samt förvaring av maskindiskmedel i öppen dunk på golvet. Inspektionen gjordes i januari i år men fortfarande vid uppföljningen i augusti var inte bristerna åtgärdade.

Jag trodde inte att jag kunde bli så chockad och upprörd längre. Det har trots allt gått tre och ett halv år sen barnens olycka. Eller som en kollega och vän sa till mig när hon såg att jag läste artikeln "Å nej, jag som tänkt limma en lapp över så att du skulle slippa läsa det där". Jag nästan skakade. Jag kan säga att jag omgående skrev en insändare till tidningen och den publicerades idag fredag. Vad hjälper hot om vite på 50 000 kr om olyckan skulle hinna före.....

Att våga

2011-08-02T22:12:00.003+02:00

Ta steget rakt ut från bryggan. Ner i det sommarvarma vattnet. Det är på den sida av bryggan där vattnet är djupt. Nervöst. Ska jag eller ska jag inte. Jag vill ju så gärna vara med och hoppa, dyka och simma där. En som funderar på om han ska lita på sig själv att han kan. Den yngre som redan bestämt sig för att hoppa i fullt utrustad med cyklop och armpuffar. Mamma finns redan i vattnet. Den yngre tar sats och hoppar rakt ut. Kommer upp frustandes och jätteglad. Sen den äldre som nu bestämt sig. Han går ner i vattnet från stegen och simmar lite fram och tillbaka. Sen kommer hoppen. Ögonen lyser av glädje och stolthet.

Välbehövlig semester

2011-07-28T22:08:00.005+02:00

Sol, ljus och värme. Härligt, välgörande och nödvändigt. Ett år av arbete. Ett år av med- och motgångar. Motivation som tryter. Dags för paus. Skönt med semester. Att göra något annat och bryta vardagens mönster. Koppla upp sig mot solens strålar som värmer vår kropp, slappna av och ladda energi.

Banne mig om inte semestern börjar göra en riktigt gott!

Sebastian 10 år

2011-06-25T19:52:00.007+02:00

Trevlig midsommar med solsken och glada säckhoppande barn. Gladast var nog ändå vår 10-års juilar över att hans födelsedag inte var på självaste midsommarafton. Önskningarna slog in och pricken över i var nog den flaska med spray-vispgrädde som han också hade önskat sig. Kram på dig min son!

S - Snabb
E - Empatisk
B - Busig
A - Atletisk
S - Smart
T - Tuff
I - Ivrig
A - Allas kompis
N - Nyfiken

Då var det gjort...

2011-06-12T17:52:00.003+02:00

www.fotoakuten.se

Årets premiärdopp från bryggan lite sådär halvsnyggt dykandes ner i det på ytan 24 gradiga vattnet.

Gudomligt skönt då huvudet höll på att koka bort. Badsäsongen är här med röda axlar och sandiga handdukar. Barn som kan bosätta sig på stranden bara mamma packat rätt matsäck och är villig att vara med på vattenkrig.

En riktig försmak på sommaren med andra ord!

and lost along the track again

2011-06-02T12:35:00.005+02:00

Att det pendlar från dag till dag eller perioder i livet är så sant. Energi, motivation ack så viktiga ingridienser. Kanske behöver göra som man gör på en dator. Rensa, sortera, starta om eller i värsta fall formatera....

Några sanna underbara ord jag kom att tänka på är: " Oavsett vilken sjukdom man än har så är det viktigaste att behålla sin självkänsla, sitt jag, att vi är betydelsefulla och att man hela tiden arbetar för att göra det bästa av sin situation...dom enda som påverka sitt egna liv är ju vi själv" Orden kommer från ett inlägg på Jag och min MS en underbar blogg som jag följer.

Det är alltid en ny dag imorgon med nya val och nya möjligheter och jag kommer fortfarande vara omgiven med de saker här i livet som gör att jag mår bra.

Back on track...

2011-05-14T20:26:00.002+02:00

...eller vad man nu brukar säga. Det kanske är för tidigt att ropa hej ännu men vårljus och sommarvärme gör under. Energinivån är högre än på länge och märks främst hemma och definitivt inte på bloggen.

Ja jag gjorde en undersökning nyligen och vid läkarträffen efteråt så fick jag beskedet att det inte bara var sämre utan faktiskt lite bättre. Vi får se om ett halvår igen men fortsätter förbättringen så det ser ut som om det min första bromsmedicin ställt till med kanske på sikt kan bli bra igen.

Sen var det det där att hushålla med resurserna.... svårt för är jag pigg så blir tempot efter det. Vem vet nån dag ska jag nog bli vuxen och förståndig också...

Vårinspiration

2011-04-17T21:53:00.012+02:00

Med ljuset och med värmen vaknar jag sakta till liv... eller har i alla fall fått tillbaka lite inspiration. Blommorna inomhus är om planterade och de övervintrade pelargonerna är på god väg.

Den enorma frustration jag känt börjar luckras upp. Dock finns en del kvar. Min bromsmedicin och min kropp kommer inte riktigt överens. Jag reagerar alldeles för ofta vid stickställena... måtte det gå undan tills medicin i tablettform blir ett alternativ för mig.

Sen har vi den bortträngda anspänningen inför undersökningar som egentligen bara bekräftar att ingen försämring skett. Varför ska man gå och vara så undermedvetet orolig...

Men visst är det bra ändå. Denna soliga helg med glada barn, kaffe i parken och lite småpyssel i trädgården hos älsklingen. Krukorna utomhus har fått sig några söta blommor nerplanterade. Gräslöken är snart en decimeter lång, potatisen ligger på förberedelse och frösådd blir det snarast.

Leva som man lär

2011-03-29T22:03:00.002+02:00

"Leva som man lär" finns det ett uttryck som heter. Det kan handla om många områden i livet eller helt enkelt om livet i helhet antar jag. Lätt är det inte alltid. Hur många gånger har man inte hört sig själv säga de rätta orden för att vid ett senare tillfälle upptäcka att man gör helt tvärsemot. Inte är det alla gånger så lätt att hjälpa barnen rätt här i livet heller. Ett barn har inte en vuxens erfarenhet fast ibland har de förvisso en förmåga att veta vad som är rätt och sunt ändå. Jag vill så gärna hjälpa men gör jag rätt och når jag fram? Hur mycket hjärna, förnuft och känslor ska det vara? Älskade barn mamma finns här i alla fall.

Dansglädje

2011-03-23T22:03:00.003+01:00

Några onsdagskvällar nu har jag fått nöjet att vara med på en danskurs. Nervöst första gången men riktigt kul till slut. Danserna jag försökt lära mig är bugg och foxtrot. Vem har inte fuskat med bugg på ett dansgolv.

Frågar du mig så är jag ingen naturbegåvning och det är ibland svårt att hitta takten, få ihop stegen och snurrarna men ganska snart så fick jag lite kläm på det. Värre då med foxtrot. Inte snurr på samma sätt utan mera steg men ack vad det kan ställa till det. Tur att det fanns så många tålmodiga och duktiga bland de andra på kursen.

Kondition vad är det när man pustar ut efter ett 2,5 timmar långt pass. Men oj vad det har varit roligt, riktigt riktigt roligt! Tack min älskling för att du fick iväg mig på kurs till slut!

En kväll för minnen

2011-03-22T19:54:00.002+01:00

Kom på idag att det imorgon är tre år sedan mina barns olycka. Genast far tankarna iväg i en massa olika riktningar. Olika minnesbilder ploppar upp och ingen speciell ordning heller. Precis som det varit lite under åren efter också.

Rätt som det är kan man bli påmind eller komma på något som hamnat lite i skymundan. Det kan vara en händelse jag läst om eller något barnen just sagt som gör att det poppar upp.

Ska sätta mig och skriva lite om det tredje året och försöka sammanfatta resan det ändå varit. I framtiden kommer efterdyningarna att övergå i krusningar på vattenytan för att så småningom försvinna bort mot horisonten.

Jag läser det jag tidigare skrivit, tittar på bilder och känner både sorg och glädje. Minns tillbaka och får tårar i ögonen. Men ändå, vi är här idag. Barnen har kommit i mål efter olyckan.

Kristian 8 år

2011-03-15T15:43:00.009+01:00

K - klurig
R - rolig
I - intelligent

S - solstråle

T - tvär

I - inte liten längre

A - allas kompis

N - noga

Ung 90-åring med gener från en allkonstnär

2011-03-13T16:13:00.002+01:00

Så kom dagen då min farfar fyllde 90 år. Oj, för om du skulle möta honom är det inte den åldern du gissar på. "Sträng men rättvis" lär jag ha sagt om honom när jag var yngre och ville fortsätta leka fastän det var dags för mat. Bara att ge med sig. Han är en farfar som fixar allt möjligt och kan mycket om det mesta. Kanske inte så konstigt om man har gener från en allkonstnär. Egen kylfirma har han haft i många år och jobbat och hjälpt till ända fram till nu.

Min farfar är en praktisk man, en man som bryr sig om och gillar att hålla sig uppdaterad. Inspiration till present hittade jag och min bror från barndomen. Några av minnena är brorsans "traktor", min moped, snickrande, möbel tillverkning, Charley vår hund och många samtal. Till slut så hittade vi något som vi båda förknippar med besöken hos farfar och farmor och som han alltid tyckt mycket om nämligen biskvier. Gissa om både han och farmor skrattade gott för vad hittar man egentligen på till en farfar och en man som har allt.

Varför fick jag MS?

2011-03-09T15:55:00.004+01:00

Jag prenumerar på MS - magsinet för dig som lever med MS det är en tidning jag uppskattar att läsa och den ges ut av Biogen Idec. Magasinet innehåller tycker jag intressanta artiklar och berättelser från andra människor med MS.

Jag har haft diagnosen MS sedan sept 2004 och mitt första skov fick jag 2003 i samband med födelsen av mitt tredje barn. I det senaste numret och artikeln "Kroppen visade vägen till träning på heltid" där Malin berättar sin historia så fastnade jag på stycket "Försöker vara öppen". Det är där hon beskriver att hon tror att hon fick MS av en anledning. Att hon skulle stanna upp, tänka efter och hitta en ny väg i livet.

Jag själv har många gånger funderat på varför jag fått MS. (Vilka av oss har inte gjort det..) Jag har kommit fram till att MS för mig var en väckarklocka. Det var en ganska påfrestande och turbulent tid i mitt liv och behov av förändringar. Efter att landat någorlunda med diagnosen så tog jag mod till mig och klev vidare. För mig handlade det främst om familjen och barnens väl och ve. Det var tuffa första åren med start på behandling och flytt men efter några år kan jag titta tillbaka och med tillförsikt säga att alla de förändringarna var nödvändiga och idag är jag starkare.

Framtiden är oviss men till skillnad från några av mina släktingar som också har eller har haft MS så verkar jag ha en (än så länge) lindrig variant. Livet har en framsida och en baksida. Behandlingen har varit bra så tillvida att den har hållit min trötthet och säkerligen risken för nya skov i schack. Baksidan har bland annat varit de spår som min MS satt i kroppen och som ger sig till känna vid bla stress. Det har också handlat om biverkningar av behandlingen. Några till och med som gett bestående problem. Inget allvarligt men nog så jobbigt ibland.

Inte bara MS utan livet i sig har en framsida och en baksida. Jag har min familj och mina nära och kära. Jag har ett heltidsjobb. Vi har haft några tuffa år efter en allvarligare olycka som barnen varit med om men mitt i alltihopa känner jag mig ändå lyckligt lottad. Nu gäller det att komma i balans och hitta rätt på livets väg framöver.

Mer musik i livet

2011-03-09T14:53:00.002+01:00

Är hemma från jobbet och soffan börjar bli obekväm. Jo jag är ordentligt förkyld och försöker få huvudet att klarna. Tv-dosan ligger stadigt i min hand och programknappen har jag tryckt många gånger på nu. Jag fastnade på MTV och en härlig låt. Nu är jag ingen höjdare på att komma ihåg varken artister eller vad låtarna heter ska ni veta. Oftast får jag fråga barnen eller så lånar jag deras skivor. Jag inser att jag lyssnar alldeles för lite på radio och musik framför allt. Att få någonting gjort går lättare med fartfylld musik. Irritation kan blåsas bort med rätt sorts musik. En promenad, ett träningspass och bra musik har alltid haft en förmåga att rensa mitt huvud och fylla på kroppen med energi. Rätt musik för rätt tillfälle

Solsken till trots

2011-03-06T13:48:00.006+01:00

Hur mycken solsken, mysighet, kärlek och lycka det än finns så finns det alltid saker som tyvärr inte slipper en förbi. Fundera, kämpa och besluta.... och så dök denna truddelutt upp i huvet som på beställning. Håll till godo med:

Galenskaparna - Det ska va gött o leva

Underbara sol

2011-03-03T19:10:00.004+01:00

Du står för ett underbart ljus. Värmer en frusen hand. Snön smälter sakta undan. Fåglarna kvittrar. Dina strålar snuddar vid min kind. Någonstans inom mig väcks sakta välbekanta känslor om vår. Jag drar åt mig både ljus och energi. Vad spelar all världens bekymmer för roll här och nu i denna stund.

Sportlovsmys

2011-03-01T19:17:00.003+01:00

Sportlovet är här och jag och barnen har ledigt några dagar. Härligt med lite lugnare dagar. Ingen brådska på morgonen och inga jätteplaner för dagarna heller. Visst finns det mycket vi vill göra. Barnen träffar kompisar. Snöbollskrig har vi redan haft och imorgon blir det en tur till badhuset. Men ibland behövs inte det stora utan det räcker med det lilla. En myskväll i soffan, en bra film, en puss från den du älskar och barnen i din famn. Stanna upp, känn efter, njut!

Karolina 12 år

2011-02-20T21:47:00.007+01:00

K - köksa

A - ansvarsfull

R - rättvis

O - omtänksam

L - lätt på handen med penslen

I - instrumentalisk

N - nästan tonåring

A - allas kompis

Lekstuga...

2011-02-18T22:06:00.002+01:00

...skulle man kunna säga. Inspirationen hämtad från direkt från vintern utanför. Ni vet den vita soliga men kalla... jag har inte lekt klart ännu fortsättning följer...

Ännu en vinterdag

2011-02-16T21:43:00.002+01:00

Vintern började tidigt. Mycken snö och kyla har vi fått och haft. Mörka eftermiddagar och kvällar börjar nu bli ljusare. Skönt! Jag tycker om vinter med snö och lagom kyla. Lika mycket börjar jag nu längta efter våren och värmen. Blomknoppar och allt det spirande gröna. Jag låg och njöt av solskenet och fåglarna en morgon nu i helgen. Jag riktigt längtade till sommaren och fick ett rejält sug efter att grilla. Långsamt satte jag mig upp i sängen och blickade ut genom fönstret. Ja så var jag då snabbt tillbaka till den vita och frostiga vintern igen.

Gammalt ord - ny innebörd

2011-01-20T22:10:00.003+01:00

Att dagarna går fort även i början av nya året är inte att ta miste på. Tillbaka till vardagen, jobb, skola och träningar. Det är i mars tre år sen olyckan som mina söner var med om. Många tillbakablickar har det blivit och förundran över vad vissa perioder har innehållit. Att det var så länge sen men ändå kan kännas som häromdagen.

Idag fick jag frågan om hur det är med killarna. Mår de bra? Är de friska nu? Javisst de mår jättebra. Framförallt nu när den äldste slipper de otaliga sjukhusbesöken. Det är väldigt sällan som det fastnar i halsen eller ja i matstrupen. Är de friska nu? Jo det kan man faktiskt säga. De är opererade och fått nya matstrupar. Skarvarna håller sig öppna och de kan äta normalt igen. De har kommit i mål. De är friska, så friska som de kan bli kroppsligt efter deras frätskador. Visst blir det funderingar och många tankar hos killarna också precis som hos oss vuxna. Det tar tid att bearbeta och alla gör vi det olika. Men javisst killarna är friska.

Ordet frisk har jag knappt tänkt än mindre uttalat under de här åren sen olyckan. Det fick mig verkligen att tänka till när jag hörde det idag. Är det nu livet återgår till det normala!?. Att killarna resten av livet kommer att ha någon form av kontakt med sjukvården är sann. Men hur ofta och vad det kommer att handla om är det ingen som vet. Förhoppningen är att det är stabilt i halsen och att inga åtgärder behöver göras i framtiden. Endast tiden kan utvisa det. Friska ja det ordet ligger riktigt bra i munnen.

Nytt år - Nya förväntningar

2011-01-08T21:01:00.004+01:00

2011 och så här en vecka in på det nya året så är snart det efterlängtade jullovet slut. Skolan och jobbet drar igång. Vardagen har oss snart i sitt grepp. Det här nyåret har jag frångått min vana eller princip om ni så vill. Jag har faktiskt avgett ett nyårslöfte. Det lyder som följande: Jag lovar mig själv att jag ska röra mer på mig under 2011 och kanske till och med få till en träningsvana. Det är ett nyårslöfte jag lugnt kunde avge. Svårt att misslyckas med det för om sanningen ska fram så har den där motionen lyst med sin frånvaro större delen av förra året.

2010 har på många sätt och vis varit ett bra år. Det har också varit ett år med en del nödvändiga förändringar. Hälsan spelar som ofta en stor roll. För min egen del har det handlat mycket om medicinering och rätt sorts medicin. Många frågor kring hur jag lever och hur jag kan göra för att jag på sikt ska må bättre. För barnen och framför allt för min äldste son har det gått från klarhet till klarhet. Han som fått kämpa med vidgningar i ungefär ett och ett halvt år har nu nått målet. Det ser fint ut och håller sig på 15 mm i halen. Vid senaste besöket inne på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna så sa läkaren det att om inget inträffar så syns vi om ett år igen. Underbart!

2010 har innehållit kärlek och glädje. Ljusa och mörka stunder. Goda vänner, nära och kära. Det har innehållit jobb och skola och stundtals ett tempo som heter duga. Barnen växer så det knakar! Har mamma blivit äldre? Kanske kanske inte. Ytterligare ett års samlade erfarenheter. Med dessa erfarenheter och många tankar blickar jag in på detta nya år med nya förväntningar eller kanske bättre uttryckt nya förhoppningar.

Jul, jul strålande jul

2010-12-22T23:30:00.004+01:00

En sanning med modifikation.

Å ena sidan är jul en riktigt mysig helg då vi umgås med familj och släkt. Äter god mat och har det bra. Veckor med förberedelser och pyssel. Många mysiga stunder med barnen. Barnens ivriga väntan och glada utrop över klapparna. Febril aktivitet för både liten och stor med nya spel och bygga lego. Kärlek och gemenskap.

Å andra sidan en helg vi skruvat upp våra förväntningar på. Att vara duktig och göra allt som hör julen till. Pyssla, baka, laga mat, städa och pynta. Hinna köpa julklappar och ja just det jobba heltid också. Skolans alla Luciatåg. Trötta barn och trötta föräldrar. Ett tempo alldeles för hektiskt. För höga krav och för liten tid.

Julen är trots allt en härlig tid där vi tar oss tid med varandra.
Men härligast ändå när barnen är hos mig på julafton.

Vackert och fridfullt

2010-12-02T21:21:00.008+01:00

Så plötsligt i detta tempo dag ut och dag in stannar jag ikväll bilen framför huset, slår av tändningen och blir sittandes i mörkret. Landskapet är vintervitt. Jag tänker tillbaka på dagens korta men vackra skådespel framfört av sol och snöklädda träd. Det är tyst och stilla omkring mig. En stund att bara låta detta vackra och fridfulla sjunka in. Jag känner mig lugn och harmonisk. Borta är dagens jäkt och bekymmer.

Att ta sig tid

2010-11-10T20:43:00.008+01:00

Dagarna flyger förbi i ett allt för snabbt tempo.

Hur viktigt är det inte att tala om när någon gör något bra. Mer beröm och uppmuntran. Hur lätt är det inte att glömma bort de små stunderna tillsammans. Mer kärlek och omsorg.

Tillägnat de som inte längre är ibland oss

2010-11-06T16:31:00.022+01:00

Denna dag Alla helgons dag ute i Rådmansö kyrka.

Halloween eller Alla helgons dag

2010-10-30T19:11:00.010+02:00

Halloween är en högtid ursprungligen från Irland och delvis Skottland. Den firas 31 oktober och har från USA och genom marknadsföring spritt sig övervårt land. Frågar man barnen så gillar de verkligen Halloween med alla sina spökerier, pumpor och fester. Allahelgons dag är en kristen högtid som firas till de dödas åminnelse. Den är en allmän helgdag i Sverige och infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. För mig betyder det en dag då jag tar mig tid att minnas och tända ljus på de gravar jag har närmast och ljus i kyrkan för de jag har längre bort.

Barnens och mitt "konstverk"

Det går alltid att se saker från olika håll. Det faktum att pumporna finns i affären och lockar till utmaningen att förvandla dem till lyktor och att barnen gärna vill pyssla och pynta gör det faktiskt till en helg med mysig gemenskap i hela familjen. Barnen som fortfarande tycker om att följa med till gravarna och kyrkan vill också tända ljus. En magisk stund och de passar på att fråga om de personer vi gör detta för.

I mitt och barnens letande på nätet efter passande utseende till vår pumpa så hittade vi många härliga bilder och intressanta sidor. Här är två av dem:

http://smalltownstyle.blogg.se/

http://maupau.blogspot.com/2008/10/halloween.html

Livets och naturens skådespel

2010-10-16T19:48:00.006+02:00

Impulsen blev för stor. Jag kunde helt enkelt inte motstå att ta denna bild. Scenen framför mig spelade an på så många känslor samtidigt.

Hösten med sitt underbara färgspel från grön, rött till flammande gult och till slut vissnande brunt. Från ett grönskande träd till ett kalt och lite avsides. Solen som fångar de härliga färgerna i naturen får stå för det glada och lyckliga i livet. Det lysande och flammande gula får står för positiva vändningar och förväntningar. Vissnande bruna blad får stå för det tråkiga och jobbiga vi måste igenom.

Livet innehåller lite utav varje och ofta på samma gång. Hur konstigt det än kan tänkas låta så finner jag en enorm ro i denna bild.

2010-10-04T20:07:00.011+02:00

Höstfägring

En korg fylld med höstvärme.
Mörkrosa perenn ljung, silver ek och murgröna.
Det blev mammas val.

En kruka med ljusa klara färger.

Daggsalvia med sin härligt lysande blå blomma.

Vit perenn ljung, silver ek och murgröna.

Det blev barnens val.

Ett underbart besked

2010-10-04T19:39:00.002+02:00

Mitt i allt det trötta och tråkiga höstvädret slår det plötsligt om och solen tar kommandot. Med solen kom glädjen över det besked min äldste son fick på sjukhuset i torsdags.

Han har i lite mer än ett och ett halvt år efter operationen kämpat med att regelbundet vidga i halsen. Allt för att skarven vid den nya matstrupen ska töjas och han ska kunna äta som vanligt igen. I januari förra året var öppningen ung 5mm han kunde knappt få isig ens den minsta matbit. I våras började vi ana när läkarna sa att det såg fint och mjukt ut. Det hade inte dragit ihop sig något. Min son och alla vi omkring honom började också märka förbättringen. Under sommarmånaderna har vi knappt märkt någonting och han äter som vanligt igen.

Nu efter ett sommarlov inte bara från skolan utan också från sjukhuset så var det dags igen i torsdags för denna undersökning. Han går så tålmodigt upp tidigt på morgonen när det är dags att åka in till Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Håller tummarna för att få komma ner på operation så fort som möjligt. Han blir så hungrig annars. Beskedet när han vaknar kan inte vara bättre. Läkarna kommer lätt ner med ett större skop. Allt ser bra ut och det bästa av allt är att nästa besök blir bara en träff med doktorn.

Är det någon som skiner ikapp med solen så är det just min son Sebastian en av mammas hjältar! Han som alltid månat om lillebror och aldrig med elakheter visat hur orättvist och jobbigt han tycker det faktiskt har varit. Det har gått två och ett halvt år efter olyckan och det här beskedet kommer värma långt in i höstmörkret!

2010-09-30T20:39:00.003+02:00

Inte mycket som hänt här på ett tag eller jo egentligen har det nog det.

Orken har bara inte funnits. Sjukt trött kort och gott.

Jojo-vecka

2010-09-17T20:29:00.010+02:00

Veckan började bra tillbaka på jobbet och barnen hemma igen. Tempo för fullt med föräldrarmöte och allt. Onsdag morgon och klockan ringer. Yngste sonen är vaken och säger "Mamma jag känner mig varm" Jag känner på pannan, hals och armar. En liten kamin är det jag har bredvid mig. Glänsande ögon och rosiga kinder. Ingen tvekan när jag ser graderna på termometern. Snabb om gruppering. Sjukanmälan, frukost hemma och sen se till att de äldre barnen kommer till skolan. Projekten på jobbet får byta mot de vardagliga projekten här hemma. Allt varvat med omsorg och lite mys med sjuklingen.

Åter på jobbet. Det var någon form av endagsfeber. Tar sig an jobbet med ny energi. Det hann knappt bli eftermiddags fika innan det var dags igen. Är han en otursgubbe den här veckan eller. Det blev till att hämta i skolan. Han hade trampat på ett getingbo och kom springandes med getingar efter sig. Fyra stick blev det men som tur var bara rodnad och en liten svullnad på ett av ställena. Allt hade lagt sig efter ett par timmar. Skönt! Sonen satt snällt och ritade på jobbet medan mamma försökte göra lite mera nytta den sista biten av arbetsdagen. Gissa om jag då längtade efter fredagsmys! Jag längtade efter den veckan som bara flyter som planerat eller som förväntat. Kort och gott:

Du vet aldrig vad du kan förvänta dig varken idag eller imorgon

Snart på banan igen

2010-09-13T21:52:00.004+02:00

Ja än återstår det en bit tills jag är på banan igen. Förkylningen kämpar sig envist kvar. Men nu nalkas det höst som sagt. Någon skogspromenad med svampkorgen orkade jag inte med i helgen. Det fick bli till att plocka en massa äpplen i trädgården istället. Äppelmos, äppelkaka och annat gott som går att göra. Ovan som jag är på att safta och sylta så gick det som det gick. Moset blev bra men alldeles för sött. Bättre lycka nästa gång kanske.

Att vara sjuk är inge kul

2010-09-08T19:11:00.007+02:00

Sjuk kan man vara på olika sätt och då pratar jag inte om det mycket barnsliga uttrycket "sjuk i huvet". Just nu är jag rastlös och uttråkad så välkommen att hänga med på ett antal knasiga tankebanor. Fasten your seatbelts please!

Ett flertal sjukdomar kan och leder tyvärr till döden. MS är bara en av många kroniska sjukdomar som förföljer en livet ut och förhoppningsvis kan man lindra dess framfart. Vattkoppor en vansinnigt irriterande sjukdom men inte livslång. Olika sjukdomar med feber och utslag, infektioner och annat. Jag kommer inte och kan inte ens räkna upp och redogöra för alla sorters sjukdomar som existerar än mindre deras orsaker. Sen har vi dessa förkylningar.... Du behöver bara säga, nej det räcker med att tänka på skolstart så är det som att trycka på en knapp. Vips börjar det hostas och snoras. Pappersnäsdukar, hostmedicin, febernedsättande och så vidare. Tänk om man kunde få procent på alla dessa produkter som säljs... Vård av sjukt barn och sjukskrivna vuxna. Det hoppar på en när du minst anar det.

Det spelar ingen roll om jag själv har god hand-hygien, äter bra och försöker på alla sätt skydda mig. Jag åker dit tillslut ändå. Lets face it - Jag är riktigt förkyld med hela rubbet ont i halsen, hosta, snuva och feber. Irriterande och frustrerande Det blir inte bättre sen om man som jag har oturen att få en fripassagerare med ner under huden. Boven i dramat heter Streptokock och gillar att ge mig infektion under huden. Mmm så mysigt tänker den säkert när den gör sitt bästa för att värma inifrån. Det den inte bryr sig om är att det samtidigt kan göra riktigt riktigt ont. Men jag har kallat in kavalleriet. Antibiotika - smaka på den du din dumma Streptokock.

För trött för att göra något vettigt men inte tillräckligt för att slockna på soffan. De första dagarna går an för då går det bra att sova. Nu längtar jag tillbaka till jobbet. Orkar inte med alla hundögon från saker här hemma som väntar på att bli om händertagna. Orkar faktiskt inte koncentrera mig på en bok - hmm inte likt mig. Jag håller dessutom på och sliter ut program valsknappen på tv-dosan. Det är inte klokt hur mycket reklam det är och inte på en kanal utan hur många som helst. Har du tur kan du ju pendla mellan ett par tre såpor om det nu inte var för att reklamen bara råkar vara samtidigt på dessa kanaler. Olika tv-bolag men det måste ju vara en överenskommelse om när reklamtiderna ska ligga och vänta lite har det inte blivit lite längre pauser också.

Bottom line är om ni nu har orkat läsa så här långt att jag är omringad av väggar, mina lungor tittar snart ut och myrorna har krupit in under skinnet. Får väl trösta mig med en kopp te med honung och det faktum att förkylningar faktiskt brukar gå över.

Underbart och känslosamt

2010-09-06T20:55:00.020+02:00

Har nu ikväll äntligen sett filmen "Flickan från ovan". En film om en 14-årig flicka som mördas och hur hon sen vakar över sin familj från himlen. Där hon hjälper sin far att finna sin mördare, skyddar sin familj och till sist kan gå vidare. Har du inte sett den än så kan jag bara hålla med er alla andra som också älskar den: Se den! Det är en vacker och kärleksfull film. Det är också en känslosam och sorgsam film. Alla bilder är defenitivt inte för de minsta och tårar javisst.

Känslosamt på många sätt och filmen väcker återigen många funderingar till liv. Varför händer en del saker? Vad är meningen med just de sakerna händer? Alla dessa borden, all stress och jäkt. Förväntningar, drömmar och mål. Frustration, sorg och besvikelse. Var finns utrymmet att styra sitt eget liv? Vad kan jag påverka? Åt vilket håll är jag påväg? I vilket tempo far jag fram? Vad är det som är viktigast här i livet? Det handlar nog inte bara om att hitta rätt här i livet utan också lika mycket om att hitta rätt tempo i livet.

Fast i ett ekorrhjul. Kommer det någonsin en lugnare period. Det ena avlöser det andra. Stort som smått. Positivt som negativt. Det sägs att motgångar stärker en. Jag undrar om min styrka räcker till? Jag har stunder med mina nära och kära. Jag skojar och skrattar fortfarande. Huvudet upp och fötterna ner. En fot framför den andra.....

Föraning om höst

2010-09-03T19:34:00.002+02:00

Igår och idag blev jag raskt påmind om att hösten är nära. Kraftig blåst och regnskurar. Tja någon enstaka solglimt fanns det emellanåt också. Vi har återigen kommit till den tiden på året då det är svårt att klä på sig på morgnarna Först är det kallt för att sedan kunna bli varmt frampå dagen. Min ena son tog på sig mössa under cykelhjälmen en morgon. Min andra son glömmer det mesta i jack och tröjväg när han ska hem på eftermiddagen. Vad hjälper det att tjata när svaret från dotra åter igen blir jag klarar mig jag behöver inte jackan. Vi närmar oss den tid då vi njuter av varenda solglimt på dagarna och ser framemot kvällarna med tända ljus och mysiga stunder tillsammans.

Förändring

2010-08-29T15:28:00.002+02:00

Då och då sker det förändringar i våra liv. Ibland väljer vi själva att göra förändringar och ibland är de att måste. Som ni ser har jag inlett några förändringar av utseendet på min blogg. Det är långt ifrån klart och det kommer att bli fler. Sommar och sköna semesterveckor byttes snabbt till vardag med jobb och skola. På grund av vissa orsaker blev jag tvungen att helt nu byta min MS-medicin till en annan sort. Jobbigt eftersom att jag svarat så bra på Betaferonet biverkningar till trots. Jag fick skifta till Copaxone. En sort som också fungerar bra på de personer som svarar ordentligt på den. Hoppas att jag gör det också. Biverkningarna är lite annorlunda och jag tror faktiskt att det kan vara till det positiva i långa loppet. Förändringar kan vara till det positiva men också till det negativa. En del orsakar mycken tankeverksamhet och oro. Vad är det man nu brukar säga vi får se tiden an...

Skolstart

2010-08-17T19:08:00.002+02:00

Nedräkning av sommarlovet. Funderingar och förväntningar. Nervöst och roligt på samma gång. Nu är det över. Nu är skolan igång. En liten dos av vardag igen.

Sänder en tanke

2010-08-14T19:06:00.001+02:00

och ett tack till han där ovan för de extra dagar med soligt och varmt väder vi fått. Så javisst har vi varit på badstranden flera gånger till.

Semester ja...

2010-08-10T19:31:00.012+02:00

Alltid lika spännande varje år. Ska jag pricka in det fina vädret. Veckan före midsommar började bra. Sen slog värmen till och vem jobbade alla dessa fyra veckor minsann. Jag har citerat Ronja Rövardotter och Birk flera gånger när det blåst och regnat. Om vi bortser från mångas underbara men väldigt varma semesterdagar så får jag nog säga att det just nu liknar svensk sommar.

Skönt ändå att vara ledig och en liten minisemester har vi hunnit med. Camping på Siggefora camping med sol, bad och lek.

Sen blev det folkrace i Nynäshamn, Hågapokalen. Trevliga och mysiga människor släkt, vänner och campinggäster hann vi möta under resans gång. Hemma igen och lite surt är det att inte komma ner till badstranden fler dagar än så här.

En kan undra ibland

2010-07-28T21:20:00.009+02:00

Hur många tankar hinner man tänka på en minut egentligen? Jag är inte ensam om att ligga vaken ibland på kvällarna. Häromkvällen var det en rund fylld sak kallad måne som också gjorde sitt till för att minska sömnkvoten. Larv tycker en del medan andra med mig vet att den spelar roll. Vad gör man inte jo liggger kvar och vrider sig. Jag somnar nog snart. Jag behöver sova nu. Vad händer då, jo den tidigare avslappnade och tämligen avstängda hjärnan drar igång. Tänk om jag skulle ta och göra det där imorgon eller varför har jag inte tänkt på det.. känner ni igen er?

Det finns ett tillstånd mellan vakenhet och sömn som också rymmer en del tankar. Jag undrar ibland om inte det är vårt undermedvetna som tar tillfället i akt och arbetar. Från det vardagliga lilla till stora omvälvande saker som sker i ens liv får en ibland att reflektera en gång extra. Drömmar om natten tror jag också är ett sätt som hjärnan bearbetar dagens intryck på men också andra större saker. Problemlösning likaså.

Häromkvällen skulle jag nog lytt rådet att gå upp istället för att ligga kvar. Min hjärna hade tankar som snudd på skulle räcka till en hel bok. Anteckningsbok eller dator hade varit bra. Nu får jag förlita mig till minnet och det kan ju svikta ibland ellerhur. Precis som efter drömmar vi drömt. När vi vaknar så kan vi i det ögonblicket komma ihåg det väldigt tydligt för att senare inte komma ihåg mer än de största eller viktigaste dragen från drömmen.

Tankar och drömmar i all ära men både vår kropp och hjärna behöver vila emellanåt. Att koppla av kan nog ses som en konst. Det är ingen idé att jaga sömn för den kommer tids nog ändå. Så vem vet kanske kommer jag ikapp den redan inatt.

Här och Nu!

2010-07-20T21:27:00.012+02:00

Nedräkningen har börjat till semestern. Bara några dagar kvar nu. Lite svalare tack och lov men värmen i solen får en fortfarande att svettas . Vår uteplats försöker jag att njuta av så ofta det går.

Pelargonerna börjar komma igång ordentligt med blomningen Roligast är den mörkröda hängpelargonen som var så skruttig när jag köpte den men nu tror jag att jag räknat till minst 20 stänglar där det har eller kommer blommor på. Vi har också låtit oss smaka av de första "Sugar Snap" idag. Mmmm tyckte jag och ena sonen.

När barnen är ute och cyklar eller leker och kärleken är på annat håll så sitter mamma ner en liten stund. Då är det skönt att kunna vila ögonen på det runt ikring en. Det behövs något att fokusera på. Många tankar är det som ploppar upp ur det undermedvetna.

Hur var det nu - Här och Nu!

Vad händer i värmen

2010-07-14T21:57:00.016+02:00

Jag har inte svimmat eller försvunnit. Krafterna har liksom runnit bort i takt med värmen. Datorn har jag inte riktigt orkat med om kvällarna. Jag har hållit mig sysselsatt med jobbet och ett målningsprojekt här hemma. Vi har gått från blått och grönt till grått.

Det var dags för killarnas rum och de nya loftsängarna. Ett rum för lite större killar. Inte riktigt klar men nästan och jag har gjort det själv! Tja lite hjälp med att montera sängarna fick jag ju förstås. Känslan kan enkelt beskrivas med ett uttryck alla föräldrar väl känner igen - Kan själv! Ännu härligare när sen killarna blev överlyckliga!

Annars gör jag säkert som alla andra - flämtar. Vinter och sträng kyla nu sommar och rejäl hetta. Värmen har stigit över den temperatur som är ok för mig. Inte för inte som vi svenskar använder ordet lagom. Nu skulle lagom vara perfekt! Jag vattnar för fullt på uteplatsen. Potatis har vi också skördat.

Eter det har vi planterat de stackars Zinnia-plantorna vi sått. Ärterna går snart i blom och kryddväxterna doftar gott. Vi har smakat jordgubbar och snart också smultron. Pelargonerna börjar komma med sin blomprakt. Sånt här är härligt att pyssla med och sedan njuta av. Då kan man glömma mycket av vardagen och andra bekymmer som finns i livet. Varmt eller inte så är det ändå härligt att det är sommar!

Födelsedag mitt i storhelg

2010-06-22T19:54:00.013+02:00

Tänk att det går så fort. På självaste midsommarafton fyllde min äldste son 9 år. Alla barn som fyller år på samma dag eller kring en högtid vet hur det kan bli med firandet. Vi valde att tjuvstarta dagarna innan.

Det var Sebastians tur i år med ett ordentligt kalas med kompisarna. Önskemålet var bowlinghallen och så fick det också bli. Vilka proffs! Mycket lyckat och alla hade superkul!

Sill-lunch, speciellt beställt av födelsedagsbarnet, jordgubbar, glass och paket förstås blev det i torsdags. Det är en superglad nioårig Sebastian som numera störtar fram på sin kickbike han till slut fick i födelsedagspresent.

När är det nog...

2010-06-16T17:19:00.002+02:00

En kan undra vad en gjort i tidigare liv med tanke på hur det stundtals ser ut i detta. Livet sker ibland i ett alldeles för högt tempo. Skönt då att bara varva ner och vara emellanåt. Det ena kommer efter det andra, både roliga och mindre roliga saker. När en kan tycka att man har landat ja då blir man raskt påmind om något igen... enkelt då ellerhur att styra vidare mot nya mål i livet... ha ha. Mamma är jag i alla fall fortfarande och kommer så att vara. Jag har min kärlek, min familj, mina vänner, mitt jobb och mina arbetskamrater. Fråga mig bara inte just nu vart jag är på väg här i livet för det vet jag inte riktigt. Har inte fått tid till att bena ut det än. Orken den tryter emellanåt. Jag kämpar på så gott jag kan för att först och främst min och mina barns vardag ska vara så bra som möjligt. Kan vi ta det från det...

Ekande tystnad

2010-06-13T18:50:00.003+02:00

Nyss var det här full fart och liv och rörelse. En vecka med barnen och vad allt det innebär. Nu är det bara tyst och tomt. Barnen är hos sin pappa igen och jag känner mig halv. Efter några år trodde jag att det skulle kännas annorlunda. Men nej jag kommer nog aldrig att riktigt vänja mig med detta.

Skolavslutning

2010-06-09T21:50:00.015+02:00

Strålande solsken och varmt redan tidigt på dagen. Det kunde inte startat bättre på denna avslutningsdag. Vi samlades på skolgården för att höra och se barnens framträdande. Först var det F-3 ut med Kristians och Sebastians klass.

Sedan var det dags för de lite äldre barnen. Karolina klass sjöng Tomas Ledins låt "Sommaren är kort" och de spelade alla instrument själva. Varvat mellan alla sånger utdelningar av priser och rektorns tal förstås.

Plötsligt kom en man i uniform och "arresterade" fröken. Hon fick åka "polisbil" bort till klassrummet. Barnen i klassen sprang efter bilen. Ett annorlunda inslag på en skolavslutning.

Klart att det ska firas att det är sommarlov. Fika med mormor på stan så klart. Nu ser vi fram emot stundande semester med förhoppningsvis mycket sol och bad.

Sångkvällar

2010-06-01T20:03:00.012+02:00

Så här års är det många aktiviteter i skolan. Barnen är ivriga och manar på oss att inte glömma fikakorgen till kvällens soaré. Jag är en mycket stolt mamma är jag när jag hör mina barn sjunga både i grupp och ibland själva. Kristians tema var vårsånger och Sebastians tema var hämtat från Astrid Lindgrens värld.

Vilka modiga och duktiga barn alla vi föräldrar har! Tänk att stå som de gör sjungandes och talandes inför så många. Bra träning inför det som komma skall i livet. Strålande sol och glada barn! Vad mer kan man önska sig en sådan kväll.

Tillägnat alla mammor på mors dag

2010-05-29T14:19:00.006+02:00

Idag vill jag skänka min kärlek och mina tankar till alla mödrar, mor och farmödrar jorden runt. Alla ni mammor med er villkorslösa kärlek. Mammor lika villkorslöst älskade av oss barn. Ni mammor med det stora hjärtat och den stora omsorgen. Ni som betyder så mycket för oss barn. Mammor finns alltid till hands fixandes och donandes. Ger goda råd och förmanar. Många gånger missförstådda men ändå lojala. Starka personer att se upp till. En mamma är en vän för livet. En gång mamma alltid mamma.

Det har nu gått drygt två år efter olyckan

2010-05-28T18:59:00.006+02:00

Om du idag möter Kristian 7 år och Sebastian snart 9 år möter du två killar fulla av energi. Du möter också två killar som är som vilka killar som helst. Busiga och glada. Det är två killar med kämparanda och tålamod. Det är också två killar med en omgivning av personer som även de besitter samma egenskaper. En omgivning, inte bara inom familjen utan även långt utanför, som funnits där med stor omsorg och stort engagemang...

Läs mer i dokumentet "Två år efter olyckan"

Ögonblick att ta vara på

2010-05-27T21:19:00.003+02:00

Sommarvärmen mattades snabbt minsann. Lite besviken blir jag. Dotra har dock det varmt och skönt med kusin vitamin och farmor och farfar nere i Bulgarien. Här hemma finns det två killar med snoriga näsor. Den yngsta fick stanna hemma från skolan med något röda kinder och varm panna. Det stora projektet tillsammans idag var tillagningen utav lunchen. Spagetti med köttfärssås stod på menyn. Mmmmm, det är så gott tycker sonen. Det blev gott och en riktigt mysig stund i köket också. Ett utav de där ögonblicken att ta vara på.

Solskenslördag

2010-05-22T21:04:00.006+02:00

Gammal kärlek rostar aldrig finns det något som heter. Gammal vänskap rostar inte heller. Jag har en kär vän som jag känt sen många år tillbaka. I olika skeden i livet har vi haft olika mycket kontakt och nu var det dags att träffas igen. Vi möttes på centralen och promenerade genom gamla stan. Strålande solsken och ganska snart var vi igång med pratandet. Den här gången var det mycket som hänt sen sist. Inte minst kunde vi båda konstatera att våra barn inte är små längre.

Rätt som det var när vi satt på en restaurang i gamla stan passerade en grupp människor förbi med vita masker sjungandes en av Michael Jacksons låtar "They Don't Care About Us". Promenaden fortsatte till söder och en god lunch. Efter att nått Gullmarsplan fuskade vi med tunnelbanan tillbaka till Hötorget. Flera gånger under dagen passerade vi olika Jesus-manifestationer. Många människor var det ute i solskenet. Det kändes som en riktig sommardag. Vi avslutade på eftermiddagen med fika på Vetekatten och lite shopping längs Drottninggatan. En riktigt mysig lördag!

Försmak av sommaren

2010-05-16T22:06:00.025+02:00

Äntligen riktig värme och sol. Underbart! Lite extra ledigt var inte heller så tokigt. Nu i helgen har det varit vårmarknad i Norrtälje hamn. Några knallar och några få karuseller och så klart ett chokladhjul. Lördag eftermiddag i strålande solsken promenerade vi ner till hamnen. killarna åt sockervadd och provade karusellerna. Mamma drack kaffe och åt en underbart god, varm och sockrig munk. Glada barn och en puss från sin älskling. Vad mer kan man önska sig.

Det var i helgen hög tid att få ordning på det sista på min uteplats. Potatis har vi satt i hinkar och pelargonerna har längtat efter ny jord. Sagt och gjort. Uteplatsen av spolad, den och mamma till Kristians glädje, hinkar och pelargoner på plats. Ärtor har vi sått och det som återstår är att köpa några sommarblommor till.

Årets första grillning är startskottet för sommarsäsongen ellerhur. Potatisklyftor i ugn med olivolja, flingsalt, timjan och vitlöksklyftor. Till det grillat kött, bearnaisesås och grönsaker. Mums och ta för er för när barnen försett sig finns det inte så mycket kvar.

Ännu en vecka och ännu en helg har passerat. Jag myser i solen, har fått en del gjort och kan känna att jag inte stressat ihjäl mig på kuppen. Härligt!

Shoppingsöndag

2010-05-10T20:56:00.005+02:00

Mormor & Karolina

...nu var ju inte riktigt alla påsar Karolinas...

Ja så var det då dags att ta sig an en av vårens stora shoppingturer. Turen gick till Täby centrum. En hel dag för Karolina själv med mamma, mormor och morfar. Det var och blev också en dag med riktig kvalitetstid. Det är alltid lite spännande att gå i affärerna med barnen och det jag ena gången tror går hem kan med ens ha förbytts till något helt annat. Barnen växer och får sin egen uppfattning om saker och ting. Ett stort köpcentrum kräver fikapaus och senare också ett matintag för annars överlever man inte. Världen är också liten för vilka träffar man inte på om inte så bekanta från just hemstaden. En glad, lycklig och pratig Karolina tror jag blev helnöjd med denna söndag. Mamma och dotra avslutade kvällen med en mysstund i soffan och ja med fötterna i viloläge då förstås..

Styrka

2010-05-07T19:18:00.013+02:00

Det kan handla om många olika saker som t ex att lyfta tunga saker eller helt enkelt att göra rätt i olika situationer. Jag hade ett samtal häromdagen med återblickar på en del saker som varit. Jag berättade bland annat om några situationer när barnen börjat prata om jobbiga saker som hänt eller andra saker som de helt enkelt tycker är jobbiga. Att som förälder kunna lyssna, stötta, komma med goda råd och ibland också trösta är inte alltid så lätt. Jag har lyssnat, försökt hjälpa dem med goda råd och hitta lösningar. Mången tår har jag torkat. Jag har försökt hjälpa barnen att klä sina känslor i ord och jag har öppnat mig för barnen och berättat hur jag ibland kan känna mig. Jag har talat om att det är helt OK att känna precis så som de gör. Jag finns här för er! Ni kan alltid komma till mig!

Personen jag hade samtalet med sa vid ett tillfälle ”Vad stark du är!”. Jag svarade raskt och lite generat ”Ja men det kostar på.” Och visst gör det de men vilken mamma eller pappa gör inte allt för sina barn. Det är bara det att mamma-maskinen, som kopplas på vid extrema situationer för att helt enkelt överleva och klara av det som hänt, slutar plötsligt en dag att fungera. Mamma blev människa igen. Tankar och känslor bara väller över en. Hjälp! Att det tar tid det, ja det gör det och nu gäller det att se det positiva och fortsätta framåt. Låter väl enkelt ellerhur.

Jag tänker faktiskt suga åt mig ordentligt av bekräftelsen jag fått på att jag lyckas göra rätt i så många situationer med barnen. Bekräftelse som sagts till mig och framför allt det som mina barn ger mig tillbaka. Rak i ryggen tänker jag nu också säga att jag är stolt över att ha klarat av det som hände för två år sen och fram till nu på ett så bra sätt! Jag är en stolt mamma till härliga barn med livsglädje och kämparanda! Jag är stolt över att kunna finnas där för dem, att lyssna och hjälpa dem! Än så länge står människan mamma med fötterna på jorden och huvudet överst och det tänker jag fortsätta med!

Ännu en vecka har passerat

2010-05-02T20:58:00.014+02:00

Inte bara blir det ljusare och varmare ute utan själv börjar det kännas mycket piggare och lättare. Veckan har som vanligt gått fort. Dotra krasslig i början på veckan. Karateträning på torsdagen. Fredag och sista april. Det var också en dag med ledigt från jobbet. Jag hade mitt årliga besök hos min MS-läkare och Kristian sitt sista besök på ögon mottagningen båda på Danderyds sjukhus. Mina barn frågar ibland vad jag gör hos doktorn och då brukar jag svara dem att vi pratar om hur jag mår och hur det går med medicinen. Sen berättar jag också att doktorn brukar slå mamma på knäna för att kolla reflexerna, killa under fötterna och sen får jag gå balansgång och peka på näsan och blunda samtidigt. Någon gång har deras svar helt kort blivit : -Jaha gör han så?
Bilden från www.kumquats.se

Jag och min läkare pratade om hur den senaste tiden varit när jag varit så trött att jag kunnat stå och somna vid samma tidpunkter varje dag i flera veckors tid. Alla domningar och andra känningar som gjort sig påminda. En kraftigt inflammerad tand säger jag bara ihop med förkylning. Behövs det så mycket mer ibland för att må så dåligt och bli så frustrerad! Jag har fått jobba hårt med mig själv för att bara göra det som absolut behövs, tänka rätt och inte försöka stressa upp mig över att det är som det är och att det tar tid.... blääää säger jag bara. Inte gick det fortare heller när Kristian fick en korvbit som fastnade i halsen mitt i den jobbiga perioden. De blev tvungna att söva ner honom för att ta bort den. Allt gick bra till slut men hur mådde inte han under tiden. Hur snabbt drar inte alla tankar igång igen. Reaktioner som fortfarande är så starka och svåra att hantera. Något glatt ändå att Sebastians undersökning senast visade igen på att det ser fint och mjukt ut i skarven i matstrupen. Öppningen håller sig också. Så otroligt skönt! Det går faktiskt riktigt bra för båda killarna på det hela taget!

Kristian, min minsta som hunnit bli sju, och jag hade en riktigt mysig dag för oss själva i fredags. Det började med fika innan första läkarbesöket och sen emellan våra besök hann vi iväg för inköp av skor och en sjal. Sen lyckades vi hinna med ett besök i leksaksaffären också. Kristian behöver inte längre gå på ögon mottagningen utan kan börja gå hos optikern för att kolla synen i fortsättningen. Den här gången var han lite uppspelt och hade svårt att låta bli och pilla på sakerna och svårt att sitta still och lyssna. Jag kan erkänna att min koncentration också försvann för ett tag och det när jag upptäckte att ortoptisten som vi pratade med påminde lite om George Clooney. Det är inte alltid så lätt att hinna med att få lite egen tid med varje barn men ack så viktigt och framför allt uppskattat.

Kvällen avslutades med grillad mat och brasa såklart. Barnen var också med ute när vi eldade. Helt plötsligt kommer ena katten och jagar en liten mus. Han sätter sig på rumpan och ser sig febrilt omkring. Vart tog musen vägen? Han satt på den och så for de iväg igen. Snart kommer en av killarna ropandes "Tom och Jerry kommer! Titta Tom och Jerry!" Ja vi är väl många som sett de tecknade figerena jaga varann. Den här gången kan jag avslöja att musen klarade sig.

Den här helgen har varit riktigt skön. Igår blev det en cykeltur som bl a ledde till affären för det heliga lördagsgodis inköpet. Idag har jag planterat om fröerna som grott till större krukor och satt potatis i hinkar. Jag känner att jag hunnit med och jag har inte varit lika trött och stressad. Jag känner ett annat lugn inombords. En glimt av lycka, kärlek och harmoni.

Små avbrott i vardagen

2010-04-22T21:14:00.003+02:00

Det är något jag tror alla behöver. Små avbrott från det vi gör dag ut och dag in. Ta en sådan här kväll som jag just har haft. Vi på jobbet gick ut för att äta mat och umgås en stund. Det blev riktigt trevligt med god mat och många skrattsalvor. Ett gott skratt förlänger livet heter det ju. Ikväll har allas vår livslängd förlängts ordentligt kan jag lova. Det är också viktigt med gemenskap. Att trivas tillsammans och samtidigt kunna acceptera varandras olikheter. Gemenskapen får oss att känna att vi hör till, att vi betyder något och fyller en funktion. Vi delar dagarna på jobbet, vi bär med oss livet hemma och vi blir lite av varandras bollplank. Vi finns där för varandra helt enkelt. Det blir en stund att koppla av och en möjlighet till att tanka energi. Tack för en härlig kväll!

Reflektioner en fredagskväll

2010-04-16T22:11:00.004+02:00

Alla har vi väl nynnat eller hört reklamen om fredagsmys. Det var precis vad jag behövde ikväll. Den här veckan har känts bra fram till igår då svajigt underlag och migrän än en gång slår till. Ork vad är det? Jo just det det är det där som bara nästan räcker till... Jag väntar fortfarande på att den här träliga perioden ska gå över. Det är en konst att skala av allt onödigt och försöka blockera ut alla måsten. Oerhört frustrerande att inte riktigt kunna rå på situationen. Att det tar tid är lagom tröstande.

Tillbaks till fredagsmys som ju kan se ut på många olika sätt. För mig och barnen blev det en lugn och mysig stund framför TVn och programmet "Så ska det låta". Det brukar för det mesta vara bra artister och bra musik. Fascinerande hur de kan så många sånger utantill. Ikväll var det landskamp mellan Sverige och Norge. Shirley Clamp och Robert Gustafsson mot Alexander Rybak och Maria Haukaas Storeng. För de som måste veta så vann Norge. En kan tycka att det är ett tämligen barnvänligt program men när Shirley och Robert stämde upp i "Svordomsvisan" då log barnen brett och jag kunde inte annat än skratta. Gissa vad de kommer att söka på på YouTube. Svordomar till trots blev det en stund att ladda lite energi på.

En annan sång som sjöngs var Gabriellas sång. Några ord som särskilt fastnade var "Jag vill känna att jag lever". Ja jag känner att jag lever. Vissa dagar mer än andra. Det är både på gott och ont. Då kommer också tankar som hur lever jag egentligen? Är jag inne på rätt spår? Hur ska jag hitta ett sätt att både leva och tänka på? Ett sätt som går ihop med den person jag är både mentalt och fysiskt. Hur hanterar jag motgångar, olyckan och min sjukdom på bästa sätt? Hur hanterar jag de fysiska hinder som följer i dess spår? Ikväll var det genom musiken i programmet och tre glada barn som stundtals sjöng med.

Cykeln framme på allvar

2010-04-14T20:55:00.004+02:00

Idag har vi på riktigt börjat att cykla. Jag vet flera som cyklar nästan året om men jag har nog blivit lite bekväm ska erkännas. Det känns ändå som ett vårtecken när alla cyklar tas fram. Däck som ska pumpas och sen bär det iväg. Imorse bar det iväg mot skolan och jobbet. Riktigt behagligt var det ute också. Ett par saker bara som jag blev varse på vägen hem. Till jobbet är det mer utför än hem och konditionen den kunde ju ha varit mycket bättre.

Tacksamheten över mina barn

2010-04-08T18:48:00.002+02:00

Det går snart inte att läsa eller lyssna på nyheterna längre. Vad är det som händer i samhället? Vad är det för människor som gör alla dessa hemska saker? Varför händer alla dessa tragiska olyckor? Senast idag då en 4-årig flicka omkommit i en bilolycka. Jag kan inte annat än skänka mina tankar till den drabbade familjen. Chock, sorg och förtvivlan är känslor jag väl känner igen. Med den stora skillnaden ändå att jag har mina barn kvar hos mig. Tacksamheten hos mig är enorm. Jag har fortfarande möjligheten att varje dag krama om mina barn.

Huvudet rymmer mycket

2010-04-06T20:30:00.004+02:00

Men hur svårt kan det inte ibland vara att få saker och ting på pränt som de ju heter. Historierna kan göras långa och bakgrunden är inte alltid så klar. Förutsättningar förändras och länkar som bryts. Jag är ingen datorhacker. Jag är en datoranvändare. Alla program tar sin tid att lära. Försöken att konstruera formen för det jag vill dela med mig är i full gång. Ja det finns både ett och annat i våra liv värt att dela med andra.

Härliga vårsol

2010-04-03T22:17:00.004+02:00

Från gråa och dystra dagar och tankar gick vi snabbt till en helt underbar dag. Vilket kanonväder denna påskafton! Solsken, fika ute och glada barn som far runt på sina cyklar för första gången i år. Vilken vårkänsla! Synd bara att kameran låg hemma.

Tankar som hindrar John Blund

2010-04-02T23:50:00.007+02:00

Ännu en kväll då det inte är lönt att ligga och vrida och vända sig i sängen. När jag började med min blogg så var det för att jag hade ett behov av att skriva av mig. Riktigt hur och om vad hade jag inte klart för mig då. Fortfarande tycker jag det är svårt. Jag har länge undvikit att skriva om min sjukdom MS, multipelskleros, och hur den gör sig påmind då och då. En diagnos jag haft sen september 2004. Mycket kanske för att mina barns olycka tagit en enorm plats i både tankar och handling. Men också för att sjukdomen för det mesta bara finns där. Som en del av mig. Jag är en vanlig människa, mamma och kvinna.

Vad föranleder alla dessa tankar nu då jo en lång och trälig period med stress, förkylning och infektioner. Vilket då naturligtvis sätter sig i kroppen med domningar, som förvärras vid ännu mera stress och en sanslös trötthet som kommer och går. Det känns som om jag befinner mig i ett ekorrhjul. Skovet jag hade 2003 har satt sina spår. Visst har det det. Jag har domningar och stickningar i perioder i vänstra halvan av kroppen. Jag kommer aldrig att återfå riktigt full känsel i fingrarna och jag kommer att fortsätta att svära över mina fumliga fingrar så fort något väldigt litet ska fixas med. Tar jag inte medicinen så blir jag väldigt trött. Jämfört med många andra som har MS så är det här ingenting kan jag tänka mig i alla fall inte fysiskt. MS har många ansikten och olika förlopp. Psykiskt är vi säkert många som har liknande resor. Värst är att inte veta eller är det bäst att inte veta?

Datorn och Internet är inte så dumt vid dessa tillfällen då det är svårt att komma till ro. Emellanåt brukar jag söka och läsa lite ibland på sidor och bloggar om MS. Det gjorde jag nästan inte alls de första åren. Nu kan jag känna att det är skönt att läsa om hur andra som har MS tänker och lever. Jag letar inte heller aktivt efter det senaste inom forskningen. Intressant att läsa ibland. Jag lär mig inte heller utantill om allt för då skulle jag nog inbilla mig att jag hade de flesta symptomen. Senaste veckorna har jag hittat flera bloggar om MS varav en som jag speciellt tycker om. Jag och min MS "Här på bloggen fokuserar jag på det positiva och guldkornen i livet. Det som gör livet så fantastiskt underbart att leva!" är bara några rader som fastnat hos mig. Många underbara bilder finns där också. Det är till en stor hjälp att hitta guldkorn att läsa eller t ex nära och kära som stöttar en i rätt riktning.

Det är så mycket som hänt under att antal år som fått mig att omvärdera saker här i livet. Vi människor behöver verkligen fokusera på det positiva i livet. Att försöka leva här och nu. Kanske lättare sagt än gjort men ändå helt rätt. Du vet aldrig vad som väntar dig imorgon. Men mitt i denna fokusering på det positiva så vill jag utfärda en varning. Något som för mig är en stor orsak till inre kaos och stress. Vart tar det negativa vägen? Lägger vi bara locket på? Någonstans måste ju allt jobbigt ut. Jag måste få må dåligt. Jag behöver vara arg och ledsen. Jag måste få känna min rädsla och förtvivlan. Jag behöver gråta och skrika. Hur gör man? Till slut kanske jag lyckas och då kanske ekorrhjulet slutar att rulla också. Jag vet att jag imorgon kommer att skratta ihop med mina barn igen, prata med min älskade och ha mina nära och kära kvar. Det finns mycket som bär en framåt här i livet!

Påsk

2010-04-01T14:14:00.005+02:00

Påsken är redan här och längtan efter våren likaså. Sjuka barn, regn och smutsig snö. Man skulle kanske tagit en tur med kvasten till blåkulla i alla fall. Tur att solen tittade fram häromdagen. Några stackars penséer och mini-påskliljor har fått till uppgift att pryda vår uteplats lagom till påsk. Tuppar, hönor och påskris har också kommit fram. Få se vad behövs mer... ägg, sill och köttbullar. Ja så var det förstås friska barn och energi till mamma.

Sist men inte minst ... GODIS - Icke att förglömma!

Med önskan om en glad påsk till er alla!

Glädjen av clowner på sjukhus

2010-03-27T17:29:00.002+01:00

Satt och läste på aftonbladet och mina ögon fastnade på artikeln "Sjuka barn finner tröst hos clownen". Eva Westerling jobbar som sjukhusclown på Skånes universitetssjukhus i Malmö och hon och hennes medarbetare blev utsedda till Årets glädjespridare av Malmö stad 2008. Alla ni som jobbar som sjukhusclowner runt om i landet vill jag sända en tanke och framför allt till er clowner på Astrid Lindgrens barnsjukhus på KS i Solna. Ni clowner som kom från Glädjeverkstan gjorde just det spred glädje. Jag håller med om det som sägs i artikeln "Man måste möte barnet – Det går inte ut på att räcka ut tungan och göra grimaser. Det handlar om att möta barnet på en likvärdig nivå, ge det bekräftelse, en omväxling mot den dagliga miljön på sjukhuset. Läkare som undersöker, nålar som sticker, föräldrar som är oroliga, hela den där tuffa tillvaron. " Framför allt barnen men också vi föräldrar fick en paus från allvaret och många stunder av skratt. Tack för att ni finns!

Vänta hörde jag rätt

2010-03-25T20:34:00.002+01:00

Jag blev tvungen att skruva upp volymen då TV4 Nyheterna tog upp Expressens artikel "Hemmapapporna är livsfarliga för barnen". Visst det är aldrig fel i att försöka hitta orsaker som i det här fallet varför antalet olyckor hos små barn under ett år ökat med så mycket. Men från det till att sedan höra Eva Sternberg uttala sig i intervjun i TV. Jag vet inte vad jag ska säga. Chockad, stum... jösses i år kom 1:a april tidigt eller...

Två år efter olyckan

2010-03-23T12:19:00.003+01:00

Tiden går fort och ibland är det nog tur det. Det var påskhelg och vädret idag påminner om hur vädret var då för två år sedan när olyckan hände. Det som hände har präglat mina barns liv och oss runtomkring. Jag är idag mycket glad och tacksam över hur bra det gått. Mina barn är mina hjältar. Riktiga tuffingar!! Lillebror, storebror och storasyster varsin tapperhetsmedalj borde ni få. Kramar till er från mamma.

Födelsedagsfirande

2010-03-14T19:28:00.004+01:00

Min lilla pojke är inte så liten längre. Tiden går fort och år läggs till år. En glad och nöjd sjuåring har jag nu här hemma. Ja sju år har han redan blivit och jag som tycker att det inte alls det var länge sedan han knappt kunde gå.

Mot ljusare tider

2010-03-11T22:35:00.004+01:00

Underbar är denna sol som låter sina varma strålar lysa över oss.

Hur många med mig är det som trots den härligt snörika vintern ändå längtar efter sol och vår.

Söndag igen

2010-03-07T20:39:00.002+01:00

Så har ännu en vecka gått. Arbete, barn och umgänge. Som alla veckor så rundas den av med söndag eftermiddag och kväll. Som alltid är det ett antal saker som behöver göras. Plocka ihop skolväskor, barnens saker mina egna och försöka återställa hemmet i något sånär skick. Äta en mysig middag och försöka varva ner. Idag blev det ugnsstekt kyckling, bulgur, sås och grönsaker. Det var min underbara dotter som var dagens kock. Mamma fick bara svara på frågor och komma med råd. Bad är inte heller så dumt en sådan här kväll. Fast inte när vattnet är iskallt!

Det började efter middagen. Inget varmvatten i kranen. Ja men jag väntar lite... fortfarande inget varmvatten. Inte sörjer jag om disken inte blir gjord. Den springer ingenstans. Barnens mungipor gled ner. Var över till grannen som glatt svarade att där fanns det varmvatten. Efter full fart på alla kranar kom det varmvatten. Skynda er barn och duscha. De hann. Grannen undrade lite glatt senare om jag hade tagit tillbaka varmvattnet för nu var det de som var utan.

Varför man nu överhuvudtaget ska låta sig bli missnöjd med att vara utan varmvatten. Jag hade ju i alla fall vatten. Jag har mat och tak över huvudet. Ingen har än så länge inte dött av lite smuts heller. Mina tankar går till framför allt alla dem som i de senaste månaderna och veckorna fått sin tillvaro totalt omkullkastad. Vad har jag att gnälla på egentligen.

Så sant som det är sagt

2010-03-01T21:43:00.002+01:00

"Negativa tankar är slöseri med dyrbar energi" javisst är det det. Svårt bara när det inträffar saker som gör en nedstämd och ledsen. Svårt att veta om det jag sa blev rätt eller gör ännu mer skada. "Sluta grubbla och ta dig samman" vem behöver inte det emellanåt. Det går ju inte att lösa något just nu. "Med lite distans klarnar allting" hoppas jag.

"En kärleksfull omgivning är väldigt viktig - gör allt du kan för att skapa ett lugnt, harmoniskt hem" Måndag kväll barnen är här. Glada och nöjda sover de nu. Maten, tvätten och disken är klar. "Kärleken är villkorslös" mellan förälder och barn. "Allting växer med kärlek"

"Älska innerligt och passionerat... du kan få smällar, men det är enda sättet att leva ett fullödigt liv. Nöjd dig inte med att tillhöra genomsnittet - var och en av oss är något särskilt" Mmm nu längtar jag efter den varma trygga famnen.

Citaten är hämtade ur boken "Så sant som det är sagt" från www.youaretheauthor.com

Böcker

2010-02-27T12:23:00.008+01:00

Bilderna tagna från adlibris.com

Tiden rullar på kan vi lugnt konstatera. Nästa vecka är det sportlov. Ännu en månad har gått och i dagarna har den stora bokrean dragit igång. Förr var det en riktig frossa och jag kunde ta mig in till stora huvudstaden bara av den anledningen. I år tar jag det betydligt lugnare men en liten bok har jag faktiskt unnat mig. Det är ytterligare en liten härlig bok med uttryck illustrerade med underbara bilder. Jag har lite grann fått det som små favoriter.

Flera av er känner säker igen Trevor Bradley Greives böcker "En deppig dag" , "Meningen med livet" med flera. Dessa böcker har jag gärna har hemma hos mig och ger bort i gåva eller som present. "Så sant som det är sagt - inspirerande tankar om livet" av http://www.youaretheauthor.com/ heter den bok som blev mitt senaste tillskott.

Många tankvärda ord speciellt en dag som denna då jag återigen konstaterar att det är långt till nästa månadsskifte och att sommaren och semestern snart står för dörren. Ja jag vet att det i allra högsta grad är snö och vinter. Men den här takten som tiden har så står det på inte förrän snön är borta och våren gör sin entré.

Semlor och skratt

2010-02-17T20:55:00.007+01:00

Så här såg det ut i mitt kök igår kväll. Bulle, mandelmassa, grädde och florsocker. Glada barn och en väldig iver när vi skulle till att göra varsin semla fettisdagen till ära.

Framsteg

2010-02-11T20:09:00.002+01:00

Idag var ännu en dag med ett besök på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Dags för nästa gastroskopi-undersökning i raden av många som min äldsta son har genomgått under det senaste året. Det går som på rutin. Bada ordentligt kvällen innan. Gå upp tidigt på morgonen och duscha. Glöm inte emlan. Ingen frukost utan direkt ut i tidig morgontrafik in till Stockholm. Efter att vi installerat oss i rummet på avd Q83 sätts nålen. Väntan. Väl nere på operation går det lätt. Efter att fått karusellmedicinen (förberedande) somnar han snabbt av sovmedicinen. Mamma passar på att gå till cafeterian för frukost eller som idag lunch. Tillbaka till uppvak. Efter ca en och en halv timmes sömn bär det av upp till avdelningen igen och den traditionella vaniljglassen. Idag var han mycket piggare efteråt och kom igång snabbt. Glass, dricka och mat. Dags för hemgång. Hej då vi syns om 8 veckor. Så styr vi med bilen hem till Norrtälje igen.

För er som just kommit in och börjat läsa så handlar det här om den olycka mina barn var med om för snart två år sen. Jag har väl inte varit så strukturerad i mitt skrivande plus att det varit väldigt svårt att skriva om det här. Svårt också med alla känslor som stormar till och från. Ett ältande emellan varven som kan göra en smått tokig. Det ska vara så. Det är bra och det tar tid... Jag är så frustrerad ibland. Ja en parentes men nu tillbaka till dagens ämne.

Det är inte och har inte alltid varit så roligt att åka in på dessa undersökningar. Dels det faktum att det hänger ihop med hans förmåga att äta. Också det faktum att du ständigt blir varse olyckan och följderna. Du får också tampas med dina egna och sonens känslor. Hur lätt är det när han ibland gått igång innan narkos och mediciner helt gått ur kroppen? Vi började i februari förra året och det för att de behövde vidga matstrupen vid den skarv som blev efter operationen. Vi har gått från 4-5 mm till 15 mm och en kille som kan äta normalt igen. Tilläggas ska kanske ändå att båda killarna alltid kommer ha problem med att det stockar sig och fastnar om de får i sig för stora bitar. De behöver dessutom äta oftare då de ännu är långt ifrån en normal storlek på magsäck. Men ändå läkaren gav ett härligt besked idag. Det ser riktigt bra ut i skarven och det håller sig på dessa 15 mm. Han pratade om en vändpunkt. Skönt! Nu ska vi tillbaka igen men först om en 8 veckor ungefär. En strålande glad son. En mycket glad och lättad mamma.

En eftermiddag ute i snön

2010-02-07T20:30:00.006+01:00

Ja vinter är det och det hindrar väl ingen från att klättra för fullt i lekparken. Vi åkte pulka och stjärtlapp. Barnen rullade sig nerför backen och ja jag har ont i "baken". Inte satt jag fast på pulkan i de guppen inte. Röda om kinderna och lagom trötta styrde vi sedan kosan hemåt

Barns idrottande

2010-02-04T21:34:00.004+01:00

Jag säger bara "Karate kids" here they come.

I måndags var min äldsta på sin första karate-träning och ikväll var det dags för de andra två. De tyckte det var roligt så nu får vi ladda för nästa vecka. Få se vad de tycker då.

Karate - Kara 'tom', te 'hand'.

Carpe punctum "fånga ögonblicket"

2010-02-03T22:10:00.011+01:00

Carpe diem "fånga dagen" har nog de flesta hört talas om. Jag tog mig tid och gå in och läsa lite mer på en sida som heter Själens krigare. Många tänkvärda ord. Att leva här och nu och gilla läget är de avsnitt som verkligen fångade mitt intresse här ikväll. Det var också där mina ögon föll på uttrycket Carpe punctum. Så mycket som är så sant. Jobbiga och traumatiska händelser har fått mig att omvärdera många saker här i livet. Det är allt för ofta vi bara rusar på och vad leder inte det till om inte till en väldigt stressfull och negativ framfart. Det är ett tufft jobb att vända det till en mer lugn och positiv takt. Är det någonting jag har lärt mig att uppskatta så är det just de ögonblick av händelser, kontakter och känslor. vem kan någonsin bry sig om stress och andra negativiteter i just de ögonblicken.

Bilden från www.sjalenskrigare.se

Tiden går så fort

2010-02-02T22:11:00.010+01:00

Bilden kommer från www.sjalenskrigare.se

Vart tar tiden vägen? Dag blir till vecka och få se hur var det nu... Vad har jag hunnit med? Är det något jag glömt? Positivt eller negativt beror på hur vi ser det och vad det handlar om. För dig som vill att vintern ska ta slut så är det bra att dagarna trillar iväg. För mig som gärna njuter av kvällarna med barnen så går tiden alldeles för fort. Det finns många saker omkring en som virvlar på i hög hastighet. Nu gäller det bara att hålla balansen och prioritera. Det låter väl enkelt ellerhur.

Bambi på hal is

2010-01-24T21:58:00.002+01:00

Så var det dags för ytterligare ett försök på skridskor. Uppvuxen med konståknings skridskor så gjorde jag efter väldigt många års uppehåll ett nytt försök på isen. Det var för några vintrar sen och då på så kallade hockey-rör. Förra vintern tror jag inte att jag var ute en enda gång. Gissa hur det såg ut för en vecka sen. Jag kan säga att det såg mycket bättre ut idag. Som mamma kan jag väl alltid skylla på att jag måste titta på mina duktiga barn när de svischar förbi. Skam den som ger sig. Det är ju riktigt roligt att åka ska erkännas. Ja jag hade roligt och kanhända en och annan som såg mig där ute på isen.

Fotbollscup

2010-01-18T21:12:00.002+01:00

Min yngsta son hade inomhuscup i fotboll igår. Ett gäng sex-sjuåringar som inte setts och tränat sen i somras skulle helt plötsligt samlas för att drabba samman med jämnåriga. Glädje blandat med förvirring, kämparanda och stundtals riktigt strålande spel. Lätt var det inte att i första matchen möta ett lag som definitivt tränar ihop. Det är ju sådan skillnad på killarna i sig och också hur långt de kommit. Första förlusten var tung, jättetråkigt och en son som ville hem. Nästa match vet jag inte vad som hände men när första målet kom var glädjen total och slutresultatet spelade inte längre någon roll. Föräldrarna jublade, killarna jublade och sen var det bara roligt igen. Ska tilläggas att det inte blev några vinster.. men roligt hade de och så fick de ju varsitt diplom.

Apropå svininfluensan

2010-01-13T21:14:00.002+01:00

Idag var det dags i skolan för den andra vaccinsprutan. När jag hämtar barnen på fritids säger min yngsta son:

"Mamma skolsköterskan gav mig svininfluensa idag"

Livets olika sidor

2010-01-12T20:24:00.007+01:00

Tänk vilken härlig utsikt jag har på mitt jobb. En riktigt härlig vinterbild med rimfrost på träden. Äntligen en ordentlig vinter i kontrast med den annars så mörka trista och blöta period på året som är nu. Kallt och halt tycker säkert en del. Jag har verkligen fått användning för mina varma kängor och lovikavantar. Lika härlig som jag tycker att denna bild är så finns det de av er som säkert tycker den är förskräcklig Kanske kan vi likna livet med just detta. Livet som innehåller många ögonblick av glädje och framgång men som också snabbt kan kastas omkull och plötsligt innehålla ögonblick av sorg och ångest. Det är inte helt enkelt att bearbeta och lägga tragiska saker bakom sig. Alla har vi vårt bagage.

Det som gör sig påmint just nu hos mig är barnens olycka. När mamma maskinen återgår till människa då blir det jobbigt. När jag ser att barnen hämtar sig och saker börjar återgå till det normala (dock är vi inte i mål än) då hinner allt ikapp. Minnen och känslor väller upp. Barnens reaktioner, mina egna reaktioner, vad kunde ha hänt, men det hände inte och visst hade de änglavakt. Nära och kära runt omkring, förfäran och frågor. Tårar, ångest, stress men ändå mitt i detta kaos en djup tacksamhet. Det tar tid säger de som vet. Frustrerande! Finns det någon "Bearbetning av tragisk olycka för Dummies"? Vilka är verktygen? Hur gör man? Usch! Tur att det blir normala arbetsveckor med vardagsrutiner. Kanhända är det enklare då att hitta tillbaka i spåret igen. Här och nu men hur? Här är något som jag kom att tänka på i skrivande stund.

De fem Reikiprinciperna

Bara för idag ska jag leva i tacksamhet

Bara för idag ska jag inte oroa mig

Bara för idag ska jag inte vara arg

Bara för idag ska jag utföra mitt arbete hederligt

Bara för idag ska jag visa kärlek och respekt för varje levande varelse

Utdrag ur "Kraft genom Reiki" skriven av Paula Horan

Jakt på energi och inspiration

2010-01-11T19:48:00.007+01:00

Ja så kom jag då hem från jobbet hungrig och om sanningen ska fram lite trött. Mega-energi eller inte så är tvätten hängd och pajen klar. Ingen mat, ingen energi, dåligt humör ja ni vet. Dåligt med inspiration för att göra så mycket mer. Efter att suttit en stund vid datorn läste jag på Aftonbladet om de fem nominerade design och inredningsbloggarna. Naturligtvis var jag tvungen att gå in och titta lite mer. Alltid roligt med nya tips och ideer. Jag tillhör nog den grupp av människor som gärna går i möbel och prylaffärer. Tittar på bilder och tavlor. Sen har hjärnkontoret fullt upp. Skulle jag kunna gör si eller så? Har jag någon bra tavla eller behövs en ny hylla? Hur många av oss är det som inte åker till Ikea. Hur många gånger måste inte vår inredning också fylla praktiska funktioner. Ni vet till kläder, prylar, leksaker osv. Jag och min bästa vän brukar ha som sport ibland att alla saker vi tittar på måste fungera på minst två olika sätt. Annars är det inget att ha. Kan bli riktigt komiskt ibland. Allt det här ger inspiration och faktiskt också i slutändan energi. Ett fasligt tjat om denna energi och som en del av er säkert nog krasst skulle kalla för ork rent utav.

Rensa och förnya

2010-01-10T21:14:00.003+01:00

Jag har tjuvstartat och dansat ut julgranen och tomtarna. Resten får bli vartefter. Tjugonda knut är ju inte förrän på onsdag. Fast lite börjar det klia i fingrarna. Hur mycket saker samlar vi på oss egentligen? Rätt som det är så står man där och undrar vart allting kom ifrån. Nytt år och varför inte nya tag. Fram med mega-energin så ska jag nog kunna rensa bland mina saker. Gud så skönt det vore. Varför inte möblera om lite också. Det är kul. Inredning är kul. Färger, saker och energier. Jag pratade med en kompis om det idag. Vi kom in på saker i vår inredning som symboler. Ta t ex två av någonting eller tavlor med motiv som symboliserar vad vi är, känner eller vill uppnå. Romantik, kärlek, hälsa, ekonomi ... ja listan kan bli lång. Fengshui intresserar mig väldigt mycket. Både när det gäller hemmet men också för min egen del. Sen ska vi givetvis inte överdriva. Det ska kännas rätt och jag tycker nog att inredning är lika mycket vad som faller mig i smaken som trender och olika stilar.

Blicken framåt

2010-01-07T22:22:00.002+01:00

Så blev det 2010. Ett år som jag hoppas skall avspegla mycken glädje och ta oss vidare framåt här i livet. Löften nej det har jag inte heller denna gång givit mig in på. Inte några direkt uttalade löften i alla fall. Min beundran får ni som avgett löften och sedan vid årets slut stolt kan säga att ni lyckats hålla dem. En av de positiva saker som redan skett är att jag numera kan sitta vid min alldeles egna burk här hemma och skriva. "Hej mamma, har vi fått internet nu?" var nästan det första barnen sa när de klev in genom ytterdörren häromdagen.

Gott slut och Gott Nytt År

2009-12-30T12:21:00.005+01:00

Hoppas ni också haft en härlig jul. Barnen samlade och med nära och kära. Mat, godis och klappar i mängder. När får vi öppna julklapparna mamma? När kommer tomten? Sen har vi diskussionen om huruvida tomten finns eller inte…jo den finns svarar jag. Vem var det då som hade lagt de små presenterna i julstrumpan om inte tomten. Barnens långa förväntan är över. Klapparna öppnade och aktiviteten febril med de nya sakerna. Mamma hinner med lite mys. Kvällen sänker sig över oss och ännu en jul har vi klarat av.

Så var det då dags att blicka framåt mot det nya året. Några egentliga nyårslöften har jag inte. Det gäller ju att kunna hålla dem…och det har jag lärt mig de senaste åren att livet inte alltid blir vad man tror. Må bra vill jag göra, njuta av kärleken, barnen, livet och försöka ta tillvara på de stunder som ges. Bara tanken på att kunna åka till badstranden med barnen i sommar utan sonder och tejp att tänka på. Ja det finns mycket här i livet att vara glad över. Det gäller att inte glömma bort de dagar då det känns lite tungt. Så återstår det bara att önska er alla ett riktigt gott nytt och kärleksfullt år!

Inför julen

2009-12-14T12:02:00.002+01:00

Nu börjar det på allvar att pysslas, bakas och allt annat stök som hör julen till. Lucia har vi firat med flera tåg. Alla barn har ju varsitt och som mamma packar jag idogt fikakorgen varje gång. Kamera lussebullar och dricka. En, två, tre alla barn är med. Det är roligt att se och höra barnen. Vilken mamma blir inte stolt när ens barn vill sjunga egen stämma.

Hör ni till de som lätt stressar upp er? Jag gör det nog normalt men än så länge är det bara mysigt. Var hos min "frissa" i helgen och vi pratade just om detta. Det är inte alltid negativ stress kring allt julstök. Många är det av oss som faktiskt mår riktigt bra av det. Vad är egentligen julen och vad betyder den för oss? Jag kan bara gå till mig själv och säga att jag tycker det är riktigt mysig med allt som händer inför. Pyssla, baka och stöka... städa vem har det som favorit... planera julgodis, granen, klapparna och julmaten. Julen handlar tycker jag om att umgås, mysa och ha det bra.

Pysseltider

2009-12-07T20:51:00.011+01:00

Det är en härlig tid fram till jul. Många tillfällen att umgås, pyssla och baka. Städningen jo för visso men vart efter blir det inte bara adventsfint hemma utan också fint till Lucia.

Dotra har varit till stora huvudstaden på teater. "Mamma du skulle sett vilka belysningar. Lampor, istappar och rosetter fanns med." Följt av flera bilder som ivrigt visades upp från hennes mobil. De var och såg Bröderna Lejonhjärta och den tyckte hon var bra.

Det är ack så lätt att varva upp och hamna i stressfällan... underlättar om allt finns hemma innan förstås. Ta det som det kommer finns det något som heter. Ja är det inte det det handlar om. Att kunna stanna upp mitt i kaoset av mjöl, russin och kladdiga fingrar och bara njuta av barnens glädje , kreativitet och iver. Nytt för i år med vårt pepparkakshus är att vi lyckades göra fönster. Kram och tack mina gullungar för en mysig vecka och helg!

Adventstid närmar sig

2009-11-25T16:55:00.004+01:00

Bilden från www.trend4you.se

Regn, regn och regn. Vilken chock när solen faktiskt tittade fram i helgen. Men vad hjälpte det när en riktig dunderförkylning knackade mig på axeln. Tur att det finns andra mammor som kan ta över när barnen så gärna ville till badhuset. Tack! Januari senast i början av februari blir det fart på bredbansanslutningen - gissa om jag längtar. Har förberett för årets skapande av det traditionella pepparkakshuset. Pepparkaks och lussebullsbak ska vi väl också hinna med innan lucia. Sen var det ju alla adventsljusstakar och städningen... Visst är det gott med glögg!

Tjejfrukost

2009-11-25T16:44:00.003+01:00

Vilken mysig frukostfika jag fick hos min vän härom fredagen. Tänk att det ska vara så svårt att hitta ett tillfälle att ses eller hur var det nu... kanhända är det vi som är dåliga på att ta oss tid. Hur som helst så var det jätteroligt och mycket att ta igen. Energikick - Tack!

Väntan, stress och strul

2009-11-13T17:31:00.004+01:00

Tänk att det ska ta sån tid ibland. Ja jag vet att någon gång under 2009 ska det bli bredband i husen där vi bor men ändå... jag efterlyser en internetuppkoppling till min dator så att jag kan skriva av mig alla tankar och berätta om det som händer direkt. Inte någon gång i månaden. Jag vill också kunna spinna vidare på andra saker här i min blogg. Att vårda mig själv är vad jag har försökt göra den senaste tiden. Jag har jobbat mindre och försökt bearbeta barnens olycka och det som följt efter den. Sen som många av oss säkert erfarit så kan läkarintyg och försäkringskassans regler stöka till det riktigt ordentligt. Pengar vem behöver det, ha ha... jättekul om man nu redan har en stressnivå att hantera. Nu är det helg i alla fall och det mesta verkar ha löst sig till slut. På återhörande.

Saknad efter en liten glad krabat

2009-10-21T13:21:00.002+02:00

Vår lilla dvärghamster Alvin somnade in sent igår kväll. Han kom till oss ett halvår gammal och har spridit mycken glädje. Det var med stor sorg i hjärtat jag pratade med barnen nu på morgonen. Tårar i floder men också många minnen med bl a de gånger han smet från sin boll. En social krabat var han som kom fram ur sitt lilla hus varje morgon till frukost.

Tacksamhet

2009-10-19T08:06:00.005+02:00

Om jag tar mig en titt på vad jag hittills skrivit i mina inlägg så är det rätt positiva tongångar. Tro mig så positiv är jag inte för jämnan. Det kan vara riktigt tungt emellan varven. Hur i hela fridens namn har man orkat? Som mamma jovisst gör man det. Det är en självklarhet! Det var det där med att ta vara på sig själv också...

Allt är inte tungt och tur är väl det. Det finns så otroligt mycket att vara tacksam över här i livet. Trots att jag kämpat med både det ena och det andra i ganska många år nu så finns det lika mycket att glädjas åt. Alla tillfällen med nära och kära, min älskling, vänner och arbetskamrater. Roliga saker jag gjort, mediciner som fungerar och barnen som är tillbaka i vardagen igen. De stunder av stillhet och avkoppling, den berusande förälskelsen, tryggheten och stödet från de som finns omkring mig.

Min tacksamhet vill jag också rikta till alla som funnits omkring mig och framförallt mina barn efter olyckan. Alla personer på plats, nära och kära, vänner och bekanta, sjukvårdspersonal, all personal på Astrid Lindgrens barnsjukhus och clownerna från Glädjeverkstan. Till Cover Crew Band och alla omkring som anordnade spelningen till förmån för killarna. Det gav oss en härlig semester full av glädje och lek. Alla ni som brytt er om oss och tänkt på oss och inte minst er som jag just nu inte fått med i denna lista.

Jag känner en enorm lycka och tacksamhet! Lycka över att leva och över den kärlek och det stöd jag upplever. Lycka över att vara tillbaka någorlunda i vardagen och att min dotter klarat av att hantera sina bröders olycka så bra som hon gjort. Lycka och tacksamhet till trots så har jag kommit på mig själv med att många frågat mig varför? Tack alla ni som står ut med mig envis som jag är!

Jobbiga tankar en höstdag

2009-10-18T13:46:00.014+02:00

Så här en bit in på höstterminen med tempot ordentligt uppskruvat ser nog barnen fram emot ett litet avbrott i höstlovsveckan. Jag som förälder skriver flitigt i min kalender fiolspelning, utvecklingssamtal, utställning i skolan, klassfest, tandläkaren osv. Hoppsan så var det dags för tandläkaren själv också. Ett avbrott ja tack! Men som vanligt stretar man på och på något sätt får ihop allting i alla fall. Självklart gör jag det för barnen och för att jag själv vill. Jag mår bra när mina barn mår bra och är glada.

Lika mysig som hösten kan vara blir det ibland ruggigt och tråkigt. Att hålla humöret och tempot uppe blir tillslut svårt. Någonstans har jag också uppfattat att det gäller att varva ner ibland och unna sig en stund själv. Hur duktiga är vi på det? Jag älskar att vara i farten och spendera tid med mina barn och min älskling. Farten och antalet bollar i luften har jag blivit tvungen att skära ner på. Svårt till en början men tvunget tillslut. Det är inte bara det normala tempot som fått mig hit. Jag har tampats med bl a egen sjukdom och framförallt barnens olycka sen ett och ett halvt år sen. Nu börjar barnen må riktigt bra igen och vad händer då. Jo supermamman lyfter på locket till grytan och tappar nästan fotfästet. Allting väller upp till ytan. Tankar, känslor och så till slut kommer tårarna. Det är inte bara jag som bearbetar händelsen även barnen på sitt sätt. Vilket är väldigt jobbigt emellan varven.

För mig är det en lisa att kunna skriva om det som hände påskdagen den 23 mars 2008. Det började med en härlig söndagsutflykt men slutade i katastrof. En olycka som kom att påverka, och fortfarande gör, hela våra familjer och många runt omkring. Mer om olyckan fanns att läsa i de dokument jag skrivit och som låg i nyhetsarkivet på Rådmansö sportklubbs hemsida. Nu har jag lagt in dem på olika sidor här i min blogg allt eftersom att RSK gjort om sin hemsida. Olyckan, Första tiden hemma, Fem månader efter olyckan och Operationen. Hur det har gått för barnen under det här året har jag också skrivit om men ännu inte orkat fått det publicerat. Bättre och bättre kan sägas så här långt. Vi har fått tillbaka en så gott som normal vardag igen. Nu gäller det bara att få kontroll på efterdyningarna...